Överallt över hela facebook och överallt utanför facebook så är det bestämt hur tjejer ska vara. Det ställs säkert liknande krav på killar också och jag säger inte att det är mer rätt, men eftersom jag själv är tjej så hänger jag upp mig lite extra på det här. Det kan vara bilder som folk gillar där det står "hur många killar skulle inte dö för att få en gamertjej?" och sen är det 10k som gillar. En annan bild kan det vara en tjej som är felfri från topp till tå, snyggt solbrun, stor rumpa fina bröst, djupa ögon och läckra läppar med 20k som gillar. Tredje bilden är en tjej från närmaste ort eller stad, som är populär bland alla dina andra facebookvänner och verkar ha det perfekta livet, har en blogg där hon tar kort med sin svindyra kamera och redigerar bort alla finnar i photoshop, gör magen smalare och lägger ut videos och visar hur man sätter i löshår. I skolan snackar alla killar om brudar och hur dom ska vara, visar bilder på bikinimodeller i telefon som är smala som trådar, men klagar sedan på att tjejen var ful pågrund av hennes ansikte, medans jag själv inte finner något fel överhuvudtaget. Jag själv, jag känner mig så jävla ful. Så jävla ful och jag känner mig som ingenting mot henne, och där står dom och klagar. Jag är inte ens i närheten av modeller i bikinis, jag är inte i närheten av att vara så som hon, och ändå dög hon inte. Det ska ju vara facebookbrudar i bikini nu, såna som är populära, trådsmala, perfekt hy, aldrig vara deppiga, långt härligt hår, roliga, utåtriktade, ha utmärkt musiksmak, och som inte är rädda för att visa upp sig. Och inte nog med det. Tjejer som jag mår bara sämre och sämre, vi börjar träna och gå på diet för att se ut som 20+ tjejerna med fasta magar och stora rövar. Vi får ångest om vi inte tränar, varje kalori är en fiende och varje timme är en stressad timme över att man inte rört på sig tillräckligt. Jag kan säga som det är, jag kan säga det rakt ut och ärligt.

Jag är inte smal som en tråd. Jag är inte snyggt solbrun. Jag har finnar. Jag blir sur. Jag hatar spel. Jag är inte felfri. Jag har tyvärr inget snyggt löshår att sätta i. Jag har tyvärr ingen lust att sminka mig varje dag. Jag äter godis och annan skräpmat. Jag är inte den mest sociala och utåtriktade personen. Och ja, jag lägger ut sånahär inlägg. Och så är det. Duger inte jag, vill jag inte ha dig. Du får ta mig som jag är, för jag är inte och kommer aldrig någonsin att bli en snygg modell. Jag kommer aldrig bli en gamergirl heller, och jag kommer aldrig köpa något jädra löshår.

Jag har aldrig någonsin brytt mig om utsidan hos andra, aldrig. Har aldrig varit den som anmärkt på någons sätt eller aldrig varit den som skrattar när någon ramlar. Har aldrig brytt mig om yta och utseende, aldrig. Jag accepterar alla för dem de är för att det är så det ska vara. Alla ska vara som dom vill vara, och det irriterar mig att allt det här tjafset bara förstör för alla vackra tjejer, som inte behöver ändra på sig på något vis bara för att det finns idioter som tycker det. Det har gjort mig arg och ledsen många gånger och jag har dragits fram och tillbaka mellan den här jädra mallen och mig själv, men nu är det slut på det.

Jag är Emilia. Jag älskar musik i alla former och att skriva dikter och texter. Jag älskar djur och jag älskar min familj. Har alltid varit otrolig faschinerad av stjärnor. Det bästa som finns är att stå mitt i ett spöregn och bli klassblöt, bara för att. Älskar grädde. Skrattar aldrig åt komedifilmer. Är nattmänniska. Rädd för vad som finns i mörkret. Är otroligt målmedveten. Och jag är fin. Och jag duger mer än bra som jag är, precis som alla andra tjejer också gör. Alla.

Hejdå, godnatt på er!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej igen! (Nu får det här inlägget bli lite hur som helst) Nu äntligen sätter jag mig ner och skriver igen! Jag sitter och sjunger samtidigt som jag skriver, vilket är väldigt svårt eftersom jag inte kan göra mer än en sak samtidigt.   Vad sju...

Hej på er! Sitter här hemma och sjunger med lillebror, eller ja, Erik heter han. Känns så konstigt att säga lillebror, för han är inte så liten längre.. Idag har jag varit Lucia för första gången. Det var väldigt varmt och tungt framför allt, men...

Jag är inte rädd längre. Eller jo, det är jag. Men jag kommer aldrig att hamna på samma plats i samma sits igen, för att nu vet jag. Jag är nu en nästan helt utblommad blomma som kommer att bli så vacker som det bara går. Och den blomman kommar aldri...

Hej på er! Sitter hemma och delar med mig av mig tillfälliga bajshumor. Jag har precis skrivt klart en engelskauppgift också. Jag började ungefär runt klockan 18.00 och det blev klart 22.00. Min fantasi och inspiration var konstigt nog inte med mig i...