Överallt över hela facebook och överallt utanför facebook så är det bestämt hur tjejer ska vara. Det ställs säkert liknande krav på killar också och jag säger inte att det är mer rätt, men eftersom jag själv är tjej så hänger jag upp mig lite extra på det här. Det kan vara bilder som folk gillar där det står "hur många killar skulle inte dö för att få en gamertjej?" och sen är det 10k som gillar. En annan bild kan det vara en tjej som är felfri från topp till tå, snyggt solbrun, stor rumpa fina bröst, djupa ögon och läckra läppar med 20k som gillar. Tredje bilden är en tjej från närmaste ort eller stad, som är populär bland alla dina andra facebookvänner och verkar ha det perfekta livet, har en blogg där hon tar kort med sin svindyra kamera och redigerar bort alla finnar i photoshop, gör magen smalare och lägger ut videos och visar hur man sätter i löshår. I skolan snackar alla killar om brudar och hur dom ska vara, visar bilder på bikinimodeller i telefon som är smala som trådar, men klagar sedan på att tjejen var ful pågrund av hennes ansikte, medans jag själv inte finner något fel överhuvudtaget. Jag själv, jag känner mig så jävla ful. Så jävla ful och jag känner mig som ingenting mot henne, och där står dom och klagar. Jag är inte ens i närheten av modeller i bikinis, jag är inte i närheten av att vara så som hon, och ändå dög hon inte. Det ska ju vara facebookbrudar i bikini nu, såna som är populära, trådsmala, perfekt hy, aldrig vara deppiga, långt härligt hår, roliga, utåtriktade, ha utmärkt musiksmak, och som inte är rädda för att visa upp sig. Och inte nog med det. Tjejer som jag mår bara sämre och sämre, vi börjar träna och gå på diet för att se ut som 20+ tjejerna med fasta magar och stora rövar. Vi får ångest om vi inte tränar, varje kalori är en fiende och varje timme är en stressad timme över att man inte rört på sig tillräckligt. Jag kan säga som det är, jag kan säga det rakt ut och ärligt.

Jag är inte smal som en tråd. Jag är inte snyggt solbrun. Jag har finnar. Jag blir sur. Jag hatar spel. Jag är inte felfri. Jag har tyvärr inget snyggt löshår att sätta i. Jag har tyvärr ingen lust att sminka mig varje dag. Jag äter godis och annan skräpmat. Jag är inte den mest sociala och utåtriktade personen. Och ja, jag lägger ut sånahär inlägg. Och så är det. Duger inte jag, vill jag inte ha dig. Du får ta mig som jag är, för jag är inte och kommer aldrig någonsin att bli en snygg modell. Jag kommer aldrig bli en gamergirl heller, och jag kommer aldrig köpa något jädra löshår.

Jag har aldrig någonsin brytt mig om utsidan hos andra, aldrig. Har aldrig varit den som anmärkt på någons sätt eller aldrig varit den som skrattar när någon ramlar. Har aldrig brytt mig om yta och utseende, aldrig. Jag accepterar alla för dem de är för att det är så det ska vara. Alla ska vara som dom vill vara, och det irriterar mig att allt det här tjafset bara förstör för alla vackra tjejer, som inte behöver ändra på sig på något vis bara för att det finns idioter som tycker det. Det har gjort mig arg och ledsen många gånger och jag har dragits fram och tillbaka mellan den här jädra mallen och mig själv, men nu är det slut på det.

Jag är Emilia. Jag älskar musik i alla former och att skriva dikter och texter. Jag älskar djur och jag älskar min familj. Har alltid varit otrolig faschinerad av stjärnor. Det bästa som finns är att stå mitt i ett spöregn och bli klassblöt, bara för att. Älskar grädde. Skrattar aldrig åt komedifilmer. Är nattmänniska. Rädd för vad som finns i mörkret. Är otroligt målmedveten. Och jag är fin. Och jag duger mer än bra som jag är, precis som alla andra tjejer också gör. Alla.

Hejdå, godnatt på er!

Hej igen! (Nu får det här inlägget bli lite hur som helst)

Nu äntligen sätter jag mig ner och skriver igen! Jag sitter och sjunger samtidigt som jag skriver, vilket är väldigt svårt eftersom jag inte kan göra mer än en sak samtidigt.

Vad sjunger jag då? Det är egentligen lite hemligt men nu är det väl dags att erkänna antar jag.. ut med språket.

Okej. Ett, två, tre. JAG SJUNGER HIGH SCHOOL MUSICAL AND I LOVE IT!

Haha ja så är det, tycker det är jättemysigt! Haha det är skönt att bara dra på någon gammal barnfilm och bara ha karaoke i soffan ibland. Det sätter igång en massa härliga endorfiner och så blir jag glad. Det här har varit den gladaste dagen på hela lovet hitills för min del, och jag antar att det beror på alla filmer eller att jag åt för mycket chokadpudding. Men hur som helst, en bra dag är det iallafall!

Gud vad roligt det vore att få vara med i en musikal precis som dom, det är allt jag önskar och allt jag önskat ända sen jag var liten. Och det tror jag inte att någon har vetat om tills nu heller. Så nu vet ni det. Jag älskar att stå på scen, det är det bästa som finns!

Igår dock så kunde jag inte somna eftersom jag hade en massa överskottsenergi i mig, jag hade inte gjort något på flera dagar än att bara gå hemma och då kommer energin på kvällen istället. Men hur som helst, när klockan var runt tre på natten så tittade jag ut genom fönstret och såg något av det finaste jag någonsin sett. Det var stjärnor överallt och månen lyste upp hela rummet. Stjärnor är det bästa och vackraste jag vet, det är så fint. Jag glömmer aldrig i somras när jag satt en natt nere vid bryggan vid min sommarstuga. Stjärnorna lyste upp allt och speglade sig i vattnet. Det var så fint så jag kunde bara inte må dåligt. När jag skaffar bil så ska jag skaffa en med takfönster så att man kan se stjärnorna på natten.

Det var inte så mycket mer jag ville skriva, jag hade ett par funderingar tidigare idag som jag tänkte skriva ner, men skitsamma. Det är inte viktigt, och jag vill inte sabba karaoke-stämningen så jag avslutar här.

Ha en fortsatt bra dag på er, och var glada!

Hej på er!

Sitter här hemma och sjunger med lillebror, eller ja, Erik heter han. Känns så konstigt att säga lillebror, för han är inte så liten längre..

Idag har jag varit Lucia för första gången. Det var väldigt varmt och tungt framför allt, men väldigt roligt också. Jag älskar att göra människor glada, det känns så bra att ha en massa léenden omkring sig. 

Tiden rullar på nu och det känns bra, jättebra faktiskt. Jag längtar till julafton och efter all mat. Julmat är det bästa som finns, verkligen den bästa maten i hela världen!

Näej.. nu torrskriver jag bara, sånthär som "ja hej jag heter emilia och idag har jag klappat min katt och sett på film, det var kul". Jag känner mig väldigt ointressant. Jag hade tänkt att det här skulle bli ett videoinlägg med så tänkte tydligen inte bloggplatsen, så det får bli en annan gång, snart.

Som ett avslut på det här inlägget så kan jag berätta att min vecka kommer bestå av långa dagar med väldigt mycket plugg och väldigt många Luciatåg, så nu taggar jag inför onsdag och hopas att det blir bra. Vilket det nog blir, hoppas jag :)

Så hejdå med er!

Jag är inte rädd längre. Eller jo, det är jag. Men jag kommer aldrig att hamna på samma plats i samma sits igen, för att nu vet jag. Jag är nu en nästan helt utblommad blomma som kommer att bli så vacker som det bara går. Och den blomman kommar aldrig att vissna. Min blomma, varje blad en ny förbättrad egenskap. Jag är inte rädd för att falla tillbaka, för det kommer jag aldrig mer att göra. Aldrig igen. Jag har tryckt ut mina gränser, de ligger mycket längre bort. Jag har mer utrymme att springa runt på. Springa runt och bara skrika utan att någon bryr sig, inte jag heller.

Och så blev jag en glasögonorm tillslut, som jag alltid velat. Saken är bara den att jag inte blivit det eftersom jag under en väldigt lång tid hade fått höra vad ful jag hade blivit då. Ful ful ful. Det är fult att vara annorlunda, det är fult att vara unik, det är fult att vara jag. Fult fult fult. Fan heller!? Nu är jag glasögonorm och det ska jag vara upp i era faces! Jag bryr mig inte mer, jag bryr mig inte om andras onödiga åsikter dom har om allt och alla och hela världen. Jag bryr mig inte, för jag har rätt att bestämma över mitt eget liv. Och tänk om mina glasögon var mitt liv? Tänk om mina små bågar med plastrutor var mitt liv? Vilken tur att jag skaffade dom då.

För vad ser ni i mina blå ögon? Vad ser ni när jag går förbi med mina glasögon och något snea armar? Är jag verkligen så annorlunda?

Från vinter och elände till den 24 juni år 2012. Från den 24 juni 2012 till den 5 december år 2012. Snart är det 2013, och jag är en blomma.

Hej på er! Sitter hemma och delar med mig av mig tillfälliga bajshumor. Jag har precis skrivt klart en engelskauppgift också. Jag började ungefär runt klockan 18.00 och det blev klart 22.00 Min fantasi och inspiration var konstigt nog inte med mig idag.

Jag har haft så himla tråkigt hemma de senaste dagarna, det suger verkligen att vara sjuk. När man är i skolan så önskar man kanske att man vore sjuk ibland så man får vara hemma. Men i längden så är det verkligen hemskt. Inte bara för att man är just, sjuk. Utan för att det är så fruktansvärt tråkigt att gå hemma och tvingas prata med sig själv eftersom ingen är hemma, frysa ihjäl sig eftersom jag aldrig får eld på den förbaskade brasan hemma, och tvingas äta varm soppa varje dag eftersom allt annat skär i halsen.

Och en anna sak jag har tänkt på, något jag verkligen hatar. Det är när man går in på en sida på internet och sen öppnar det en ny flik med nån dum reklam som ska verka komisk. Tex. den här: "DU HAR BLIVIT UTVALD, KLICKA HÄR SÅ FÅR DU 1000000 KR! eller "GRATTIS! DU HAR VUNNIT EN MACBOOK, TRYCK HÄR FÖR ATT HÄMTA DEN!"

Hur dumma tror dom att man är? Och om man nu klicka på den där länken så kommer man väl till ett ställe som gör reklam för något helt annat som inte alls har med saken att göra. Det hände mig nyss, det öppnades helt plötsligt en ny flik med en reklam för ett spel som liknade World of Warcraft, sen helst plötsligt så ändrade sig sidan. Hela sidan blev orange och gjorde helt plötsligt relam för majs. Jag menar?

Jag antar att jag inte kommer att komma ifrån allt det där, så jag får väl låta det vara.

Hej. Sitter med fem knivar i halsen och med klädnypor för näsan. Man skulle kunna tro det så sjuk som jag är. Usch, men bättre att det kommer nu än senare mot december då jag kommer ha fullt upp. Jag sitter i mitt ommöblerade rum på golvet framför datorn i ett hörn, det är ganska trevligt faktiskt om man bortser från hur ont man får i röven efter ett tag.

Annars så sitter jag och tänker, som alltid. Sitter och tittar ut genom fönstret och beundrar den molninga himlen som skiftar i rosa och blå. Snart är det december, och jag hoppas på snö. Jag vill inte att vintern ska vara som förra året, det sög verkligen.

Jag sitter här inne och vet inte riktigt vad jag ska göra, det är ännu en lugn dag med inte något att göra. Men jag mår bra, även fast jag hostar upp mina lungor och vaknar mitt i natten av halsont. Jag mår jättebra och tänker genomföra och göra saker jag alltid velat göra men inte gjort. Och det kommer bli så bra, jag kommer ha så mycket att stå i så jag kommer inte att ha tid med de få och små problemen jag har. Jag kommer glömma dem, och bli ännu mer stolt över mig själv. Nya Emilia är påväg.

Jag satt och tittade på gamla bilder och videos på datorn förut och kom sen på mig med världens största flin i ansiktet. Samma sak hände när pappa kom hem idag, jag bara log sönder. Jag hade inte ens en anledning, och herregud vad bra det känns. Det bara dyker upp då och då helt oväntat, och de personer som får mig att le litar jag på. Jag vet att de bara vill mig väl.

Tiden rullar fort, var det inte augusti igår? Tydligen inte, det är lite läskigt. Men jag har ju iallafall mina bestbuddies, från dem har jag lärt mig att det är det små sakerna som räknas. Det känns bra. Tack för att ni finns där hörni!  

Hej.

Jag sitter och lyssnar på musik och lever i min egen värld. Blir så glad när jag hittar ny musik att lyssna sönder. Det enda jag gör om dagarna är att sjunga, jag sjunger 24/7. Jag sjunger på morgonen, jag sjunger i bilen, jag sjunger i skolan, jag sjunger på toa, jag sjunger hemma, jag sjunger när man inte borde, jag sjunger varje kväll. Det är bara jag, jag och musik hör liksom ihop. Och musiken är som bäst när den är rå. När den är live och när man kan se hur fingrarna drar genom gitarren och dansar på pianot, då man vet att det är äkta. Usch, det är så underbart så jag nästan avlider.

Jag kan ju länka lite..

Pyramids

Little Talks

Constant Conversations

Everybody Talks

Haha och den här tycker jag är så.. mysig! Hörde den i en film jag såg en gång. Min musiksmak är ganska bred.

Hur som helst.

Min dag. Ja... Hur har den varit. Jag vet inte riktigt, jag har varit i stan, twice. Jag fick en jacka av mamma, och så jagade vi skor som såklart var slut i alla affärer och till och med på hemsidan på internet. Men det var väl självklart förstås, bara för att jag ville ha dem. Jag har varit så trött idag eftersom jag bara sov två timmar igå natt, och inatt kanske.. sex timmar? Jag vet inte, men inte mer iallfall. Jag har fått problem med att sova nuförtiden, jag har mycket att tänka på. Det är väldigt många ord som surrar. Det suger verkligen, att vilja komma ifrån något som man själv har i huvudet. Men jaja, jag får väl lägga mig något tidigare ikväll i hopp om att få lite mer sömn.

Ha det bra med er så hörs vi snart!